Cathrine Schücks bästa tips för en njutningsfull måbra helg

2012-01-27 00:00

Jag bor och lever på Östermalm i Stockholm. Mina vänner brukar skämta och säga att min radie från bostaden vid Riddargatan/Narvavägen är ca 1 km. De har fel. Den är inte mer än 500 meter, max. Det är så att jag lever hela mitt liv på en radie av ett par hundra meter därifrån jag både bor och arbetar. Under hela mitt liv har jag rest och flängt runt och det har jag tröttnat på. Nu lever jag i den bästa av världar, även om det är en väldigt liten värld.

Nästan varje morgon startar jag med en powerwalk, helst på morgonen och då lyckas jag ta mig ända bort till Djurgårdsbrunns värdshus. Men där är det stopp. Det blir ca 45 minuter fram till bron och tillbaka. Det räcker gott.
På vägen hem tittar jag vintertid in hos Systrarna Voltaire, straxt bakom Ulla Winblad. De öppnar redan vid 8-tiden på morgonen och då är det oftast bara flitiga powerwalkers som Erik Lallerstedt som är uppe och ute. På sommaren blir det en sojalatte på KMK, vid Djursgårdsbron. Det fiket har blivit som mitt andra vardagsrum, och där sitter jag ofta, helst på sommaren.

Eftersom jag ogärna rör mig för långt bort, så blir det gärna lunch i mina krokar, och bästa lunchen äter man alltid på supertrevliga Coco & Carmen. Det tröttnar jag aldrig på och både mat och service är alltid på topp.
Sommartid kan lunchpausen bli längre och då är det alltid trevligt att sticka iväg upp till Lisa på Torget på Östermalmstorg. Deras skagen och inkokta lax är to die for. Hänger man kvar en stund längre på torget så passar jag gärna på och går in till Segers Kött inne på Östermalmshallen och köper ett par fina biffar till kvällen och deras egen hemmagjorda coleslaw.
Jag har tur som bor precis invid en av Stockholms bästa ICA-butiker, ICA Banér. Därinne gäller det, att likt prinsessan Lilian och övriga innevånare i Oscars församling lära sig att handla på “längden”, inte på “bredden”. Det är nämligen Stockholms minsta och smalaste livsmedelsbutik och vi blir galna när folk kommer nya till “vår” butik och inte vet hur man ska passera varandra i gångarna.

Är det fredag så är den sena eftermiddagen vikt för mingel nere i högra hörnet på hallen, vid 18-tiden. Min man och jag kallar detta för Jurassic park, för man träffar bara de gamla dinosarie-gamla kompisarna från förr, däruppe. Kl 19.00 stänger Östermalmshallen och då åker vi ut. Det brukar det bli ett sista glas på vinbaren Prime wine, ibland blir det även en ost och charkbricka, som de gör helt strålande där. Annars så stannar vi gärna till på Lo Scudettos enkla avdelning, Cantinen, och äter något enkelt. Det kan även bli en avstickare bort till den gemytliga krogen Jacobs, men numera är det bäst att boka bord, för det har blivit väldigt populärt där. Supergott kött och väldigt smarrig bea!
Lördagslunchen begås nästan alltid på Sturehof. Jo, jag förstår att du nu blir litet orolig över hur jag ska kunna ta mig så långt bort från “hooden” som Stureplan, men har man bara deras rimmade lax och dillstuvade potatis i sikte, så brukar det går bra. Även där måste man boka, och mitt favvobord är framme vid fönstret.
För är det vår/sommar/höst, så är det en liten kort promenad ned till Cinderella som avgår från Strandvägen, mitt emot Hotell Diplomat, som gäller fredag kväll eller lördag morgon. För vidare transport till Sandhamn och sommarnöje.
Vardagar är det en snabb promenad med norfolkterriern Molly som gäller, upp till Fältöversten, för att göra mina ärenden. Det bästa med Fältan är att man numera får ta med hunden in i centrumet. På vägen upp håller jag alltid vänsterkant på Narvavägen, och kikar in hos min väninna Marlene Gustawson, som har en utmärkt hälsokost och näringsterapicenter på Optimal Hälsa. Där finns allt jag behöver när det gäller hälsokost.
Mitt liv är som ni förstår inte så präglat av några längre förflyttningar. Ett liv som passar mig utmärkt. Men bor man i en av de trevligaste små mikrosamhällena i Stockholm, och allt finns på kort promenadavstånd, så behöver man ju faktiskt inte gå över ån efter vatten. Då kan man lugnt parkera den gamla uttjänta bilen, och glömma var man ställde den sedan sist, och istället njuta av det lilla livet vart man än bor.