Jag har en handfull nära vänner. Jag har många vänner som jag umgås med. Jag har 196 vänner på Facebook. Det senare tyder på att jag inte är en särskilt populär person. Då bör man ha i alla fall minst 500 vänner.
Helst bör man också komma till jobbet på måndagsmorgonen och säga, "Det har varit en så bra helg. Jag har bara umgåtts med mina vänner".
Vänner har blivit status. Många vänner visar vilken fantastisk och bra människa jag är.
Samtidigt ökar besöken inom psykiatrin lavinartat. Var fjärde person har någon gång besökt en psykolog eller terapeut. Vi betalar gärna 1.200 kronor plus moms för att prata om våra hjärtesorger, om vår ångest och om hur maran rider om natten. Jag frågade en gång en väninna varför hon, som har så många vänner, inte ringer någon av dem utan i stället väljer terapin. "Man vill ju inte belasta sina vänner med sådant", var hennes enkla svar.
Nej, våra vänner belastar vi inte med "sådant"... Våra vänner blir som kronjuvelerna. Något som ska betraktas, visas upp och några som vi kan spegla oss i. Men blir det kris. Ja, då vänder vi oss till någon vi absolut inte känner - det blir enklast så!
Lena
.JPG)
Kommentarer