Jag försäkrar er, lovar verkligen... Den där hyacinten jag har köpt märks knappt. Den är jätteliten. Verkligen pytteliten. Och blå. Inte alls juligt vit. Den har inte heller fått någon kruka eller mossa. Jag lovar. Den står bara där i en kopp på köksbordet och skulle kunna tas för en tussilago eller något annat. Men inget juligt.
Och Ainbusks CD "I Midvintertid", som jag spelar just nu, är ingen julskiva om man lyssnar ordentligt. Lite ljus och snö kanske men absolut inte "Hej tomtegubbar" eller något annat vulgärt... Om man jämför med Jöbacks julskiva skulle man faktiskt kunna spela den här hela Almedalsveckan. Ja, kanske "Jul, jul. strålande jul" är ett undantag. Men då var jag ute i köket, hos hyacinten, och hörde inget...
Och i köket, med hyacintdoften i näsan, provade jag bara lite av Blossas glögg 2010. Man måste ju köpa på sig eftersom varenda flaska brukar vara slut redan före advent. Och den här flaskan glittrar mer än någonsin - i guldskimmer. Våra Fluffbabe-kompisar kommer att gå i top-spin... Ja, men med tanke på hur välinformerade vi är här på Trevlig måste jag ju prova lite, för att se om det är något att rekommendera våra läsare (misstänker dock det värsta eftersom Lilla I inte har skrivit en rad om Saffransglöggen, som är årets smak).
Men att börja ta ut julen i förtid kan ni inte anklaga mig för - jag gör ju för sjutton bara mitt jobb.
...vänta, jag måste nog värma på den lite och köra Ainbusk en gång till. Bara en gång till, och ta bara lite, lite till...
Hur Blossa 2010 smakar? Tja, som flytande varm saffransdeg på jäsning. Inte glögg direkt.
Så jag tar faktiskt inte ut julen i förtid. Det här är inte glögg. Verkligen inte glögg!
Lena












Kommentarer