Det är väl lika bra att vi betar av hemskheterna nu innan midsommar, så ägnar vi resten av sommaren åt att njuta och inte hetsa upp oss en enda sekund. I går var det folkpartisterna som fick sig en känga men idag är det något helt annat.
Jag körde runt med bil i Vasastan. Skulle bara i all hast köpa en blomma. Letade efter en ledig parkeringsficka. Körde runt kvarter efter kvarter. Rörstrandsgatan, Norrbackagatan, St Eriksgatan och så nästa och nästa kvarter. Runt, runt. Inte en enda ledig plats. I alla fall ingen laglig sådan. Och det är så här det ser ut i hela innerstan. Med ett undantag.
Och det är nu vi kommer till dagens hemskhet. Det finns nämligen ett överskott på parkeringsplatser – handikapplatser. Oftast är det två handikapplatser i rad och sedan fullt, fullt med bilar. Sedan nya tomma handikapplatser.
Jag vet, det låter så hemskt att jag knappt törs säga det. Men jag tycker att antalet handikapparkeringar är överdimensionerat. Visst är det jättebra att det finns parkeringsplatser för de som har svårt att gå, det menar jag verkligen.Däremot tycker jag att antalet parkeringsplatser för handikappade proportionellt är alldeles för många. Visst är jag hemsk. Jag vet det men jag står för denna åsikt. Men jag vill poängtera att det är min egen åsikt och jag har, som vanligt, ingen aning om vad de andra i redaktionen tycker.Ha en härlig dag – trots parkeringsbristen i Stockholm!
Lena












Kommentarer
Sen finns det ju en del personer som struntar i andra, t ex Jan Guillou som stoltserar med hur mycket han bidrar till kommunens intäkter med alla sina p-boter. Det finns många som har råd att betala p-böter och upptar platser som annars kanske skulle vara lediga.